johannaschwerin

Sitter här och funderar. Vill skriva så mycket men det kommer inte ut något. Känns som jag bara vill ge upp allt. Jag sitter och undrar när den där riktiga lyckan ska komma? Är det inte dags snart. Livet är kort, för kort, och här sitter jag och bara tänker på allt det dåliga. Jag försöker tänka positivt, men det är så jävla svårt just nu. Allt känns så jävla meningslöst. Man känner sig så ensam, trots att man har en underbar familj och fina vänner. Varför känns det så för? Varför känns det alltid som att något fattas? Något som känns så jävla långt bort.
Jag vill ha en drastisk förändring i mitt liv. Vad den förändringen skulle vara har jag ingen aning om! Eller så behöver jag en fet tankeställare. Något som får mig att inse hur bra jag egentligen har det. Men även om jag har det bra runt omkring mig, så är det något som inte är bra inom mig. Vissa dagar hatar jag mig själv så mycket att jag bara har lust att slå sönder spegeln, släcka alla lampor i rummet och bara glo in i väggen.
Man missar så mycket i livet genom att deppa, det vet jag ju själv, men det kan liksom inte hjälpas. Det bara kommer sånna här dagar då allt känns skit. Börjar tro att det är något allvarligt fel på mig.
Åååh, jag vet inte vad jag tar mig till. Men jag ska väl sluta skriva massa svammel här för det hjälper inte. Sånna här dagar vill man verkligen bara glömma!